Onsdag 8 Juli

Onsdag 8 JUli

kl. 0700. Vaknar vi till en solig dag. den blir säkert varm den med.
Vi går till frukost, då vi möts av kengurur. På samma gräsmatta som vi går på. "Fritt". Då kom jag på att vi bodde juh inne på ett zoo.

Frukosten bestod av 9 olika frukter. Passionsfrukt, rödbanan, soursop(vilket var mycket söt och saftig och god), kiwi, 2 olika meloner och saker jag inte har namn på. Nybakade croissanter och te.

Innan vi cyklade därifrån gick jag ut på nätet några minuter och Tor Even tog bilder.
Det var mycket större än jag först trodde. Vi såg en baby krokodil och fågel. Vilken fågel har jag ingen aning om. De hade dingos, massor av fåglar, och spindlar i träden vare sig de ville eller inte. Örnar och endel pungrottor. Jag har säkert glömt hen hel del med.

Vi tog inte något dopp i bassängen idag, den var så kall att det frestade inte.

Vi mötte upp Kjetil en på vägen. Han hade tältat på Wonga beach där vi bodde en gång tidigare lite längre ner efter vägen. Cyklade mot Mossman.

Precis när jag tar fram telefonen för att se om jag hade täckning på mobilen. Jag räknade med att jag skulle få några sms på min födelsedag, så ringer mamma.
Vi tog en snabb prat på 5 min kanske.
Jag vill tacka alla som kom ihåg mig och skickade sms på min födelsedag!
Till er som glömde, ingen är perfekt, kanske ni kommer ihåg mig nästa år.

Resan gick senare vidare mot Mount Molloy. Det var tungt!
Mer uppför. Det är juh ett berg så det är juh inte någon överraskning, men när man väl är det i solen så är det överraskande hur lite man orkar. Det hade inte hjälpt att träna en massa extra innan, Kjetil hade inte tränat något, så jag var juh inte den som höll oss tillbaka.
Här var det tung trafik. Lite bredare väg iallafall.

Vi märker att den blå cykeln, "min" cykel börjar att falla ifrån varandra. Eller att ena pedalen blir lös iallafall. Vi svängde in på en liten mack och frågade efter verktyg eftersom vi inte hade något med oss. Kvinnan som jobbade där tog en tur hem för att hämta ett verktyg som skulle vara stor nog 15mm. När hon kom tillbaka så visade det sig att det var fel storlek. Vi hade inte hjärta att säga att det inte funkade efter allt styr, så vi sa att det blev bra och tackade så mycket för hjälpen och cyklade vidare.

Vi stannade och sov på en plats som heter Kingfishers Lodge. Det ägdes och styrdes av Keith och Lindsay Fisher. Hon var en kvinna som var lite över 50. Lite förvirrad men söt i sättet att vara på. Väldigt avslappnad och lätt att ha att göra med.
Jag och Tor Even tog ett rum med toa, vilket jag alltid insisterar på, medan Kjetil valde att ligga i tält Det fanns en säng till han med i rommet, men han ville hellre sova i tält. Helt ok med mig, men det gör inget att sova med oss heller. Stackars sover ute på hårt underlag, men men.

Vi blev lite sena iväg för att äta, igen. Den här gången måste vi ta cyklarna och cykla tillbaka något som 2-3 km för att komma till en krog / restaurang. Ingen av våra cyklar hade naturligtvis inte någon lampa. Så det som fick lysa upp våran väg var våra 2 små "Dorcy". Det är en liten svamp formad plast lampa som man kan hänga i taket i tältet. Den är inte stor med andra ord. Kjetil fick cykla först för han måste hålla den i sin hand, eftersom den är lite trasig och klarar inte av vibbrationer.Tor Even hade den fästad back sätet, så han cyklade sist. Det var så svart att man såg faktiskt inget. Jag tror att det var stor risk för att cykla av vägen om vi inte hade de lamporna. Det var roligt och spännande. Nästan som när man var barn och lekte ute om sensomrarna. Men då gick det ut på att inte synas.

Vi tog alla pizza, så spännande. Det smakade faktiskt bra. Och den manliga servitörer var snygg. Detsvärre gick inslag från Michael Jacksons begravning på tvn. Jag är glad att jag inte är hemma och får med mig den hysterien. Här upp på bergen är det typ ingen som bryr sig, och det gör inte vi heller. Det som känns jobbigast med att han har dött är att man säkert nu inte får säga att man inte gillar honom. I danskrätsarna var det mer än tabu att säga något sånt. Klart man gillar Michael Jackson. Men nej folkens, alla gör inte det. Han har gjort bra låtar också, men som generellt är han inte min favorit. Nu är det väl som att svära i kyrkan om man skulle nämna något negativt om honom. Nu är han helgon förklarad. Nog om det.

På väg tillbaka hade månen tittat fram och det var nästan fullmåne. Den lyste opp vägen för oss nu. Mycket lättare att se vägen då. Dessverre har jag ingen bild från den turen. Det var för svart.

Godnatt och tack för idag!
Tack familj och vänner för fina 28 år. Tänk att jag är 28. Vad har jag uträttat så långt? Kanske man inte behöver uträtta något.? Men just nu, idag, är jag iallafall lycklig med det jag har haft och det jag har, och det jag ser ut till att få. Det hade jag inte haft om jag inte haft er vid min sida. Tack!