Torsdag 2 Juli

Vi steg upp före 8 på morgonen, duschade och gjorde oss klara för våran lååånga cykeltur norrut.
Jag vet inte hur, men packningen verkade ha vuxigt sedan jag packade den senast. Det var mindre plats nu än när jag först kom. Kanske det var extra par skjorts, och några ström adaptar och vatten.

Vi hade tydligen inte inhandlat allt som vi behövde på turen, stroppar till Kjetils cykel, stryväskor. (Väskor att ha på styret). Vi cyklade runt till alla cykelbutiker på nytt, som kunde tänkas i hela Cairns. Men det var svårt att få tag på de enkla sakerna vi behövde. Till och med Oslo som man kan cykla några månader om året har all utrusting man kan tänka sig. Men i en stad som Cairns där man kan cykla hela året, där fanns det 1st styrväska och vi fick 1 stropp gratis. Resten av stropparna hittade vi inne på en Supermarket, typ ICA. Fantastiskt.

Under tiden vi cyklade gick Tor Evens cykel sönder. En av ekrarna gick sönder. Det var en god start. Inte kommit oss ut av staden engång. Den dyra. Han betalar 200 australensiska dollar för 3 veckor. Det blir ca 1200kr. Min och Kjetils kostade runt 60 dollar. Men så tillkom det lite småsaker, så det blev runt 100 dollar.

När Tor Even fått sitt nya bakhjul var klockan så mycket att det var lika bra att äta lunch. Jag tog en liten pizza med mango smoothie, och de andra tog en sorts av varm smörgås med frukt smoothies. Ingen var speciellt nöjd med sitt val av mat.

Vi hade planer att BÖRJA cykla vid 10.00 tiden. Vi kom iväg 14.30. Tog några bilder på krabbor som lekte i leran just innan vi for.

Ut ur Cairns följer man motorvägen norrut förbi flygplatsen. Den vägen är tungt traffikerad och det är inte mycket till vägren att cykla på.
Sol, stekande sol. Inga skuggor. Jag är glad att jag var smart nog att ta på mig ett fett lager med solkräm 30+. Hehe, allt för att inte bli bränt. Vem vet kanske jag kommer hem lika vit som jag var innan jag drog:)
På några platser var det palmer över vägen. Jag såg kokosnötterna ligga på vägen. Bad om att inte få någon i huvudet. Det är trots allt fler som där av det än av attacker av vithajar.

Jag såg kengurur på sidan av vägen. En bit ifrån dock. Han inte se om det var vilda eller inte. Kunde inte stanna efter motorvägen för att se på kengurur på andra sidan. Nog för att vi är turister och skapar nog med kaos efter deras vänster trafik som det är.
Konstiga var att Tor Even och Kjetil inte såg dem. Bättre lycka nästa gång boys!

Det var tungt att cykla. Vi stannade ofta. Vi kom inte till Port Douglas som vi hade planlagt dagen innan. Vi stannade på Ellis Beach. Det var en som en mysig camping. Camping ved husvagnar och bungalows, och palmer som penslar himlen med rosa färger om kvällen. Det var vackert. Den turen var ca 30 km. De var den "kallaste" dagen än så länge, ca 20 - 25. De var för att vi hade lite mer moln. Oja, vi cyklade förbi Lake Placid. Så för den som sett filmen förstår att man blir lite orolig, (krokodil film).

Vi tog in på en bungalow. De var den "economic", nästa steg var väl att tälta. Kostade lite över 100 nok var. Helt grei, 3 våningssängar, en dubbelsäng, litet kylskåp, en airkondition som inte fungerade, men ingen egen toa och dusch. Det blev att dela med dem andra. Kjetil säger att sånna platser har tendenser att dra till sig kryp av olika karaktärer.( Ånej!)

Jag och Tor Even tog ganska snart en dusch. Det var 2 duschar och 3 toaletter i samma rum. Man hörde lätt om den som var på toa, kissade eller... nr2:)
På väg ut upptäcker Tor Even en spindel i taket på väg in. Den var stor! Tyckte vi allafall.
Jag rös flera timar senare av bara tanken på spindeln. Kjetil berättade att det var en "huntsman" Det kallas huntsmen för att de jagar sina byten. Dem spinner inte någon väv. Det blir mycket större och såren av att bli biten syns länge. De är giftiga, men inte farligt giftiga. Ofta hör man dem när dem går över golvet. Snacka om storlek! Man kan till och med se ögonen på dem, se vart de tittar. Fy så hemskt! Så dessverre blev toan en plats jag undvek så mycket jag bara kunde. Det var dock kod att komma sig in på toan, så jag hoppades inte att spindeln hade suttit där länge nog att lära sig koden.
Det fina med att ha gecko ödlor hos sig är att de äter spindlar:)

Nog om den spindeln, nede vid den fina stranden med palmer och mjuk sand var det några ganska spännande skyltar.
Det var varning för krokodiler, brännmaneter och hajar. Vem vill bada här? Nåja så då behöver man juh inte bada. Man kan ligga på stranden, men nejdå. Det var även varning för fallande kokosnötter! Vad är det för natur jag kommit till? Finns det några frisoner?
Vi åt på den enda vägkroken som fanns. Cheesburgare med pommes frites och cola till mig och Kjetil. Tor Even tog en halv kyckling med pommes frites och sallad.
Det var så mycket mat att ingen, kanske Kjetil åt upp. Tor Evens kyckling var mycket större än skandinavisk kyckling.

En liten tur på stranden och pissa inna det var att gå in och lägga sig. Hellre där än på toan med spindeln. Det var säkert fler spindlar i området jag pissade, men det såg jag iallafall inte.

På natten sov jag dåligt. Dels för att jag hörde kraspande ljud, säkert efter huntsmen. Men också efter annat jag inte vet vad. Och dels för att jag var kissnöding. Men jag måste erkänna att jag är alltför feg att gå ut i det svarta området ensam. Kanske det är en orm, eller stor tarantella som jag inte ser, eller vad som helst. Så jag låg och höll mig tills Tor Even vaknade och behövde gå själv. Sen fick jag sova några timmar. Vi la oss före 22. och skulle upp 07.15.

Godnatt!